ETAOIN SHRDLU

För två hundra år sedan sattes all text för hand när en bok skulle tryckas. Typ efter typ sattes i sätthaken och om det fattades en, så gjöt man en ny. Det var en tidskonsumerande process, men förstås inte om man jämförde med processen dessförinnan, då man skrev för hand. Men i mitten av 1800-talet hände något som kom att revolutionera tryckindustrin för alltid.

En finlemmad tysk urmakare med burrigt skägg och namnet Ottmar Mergenthaler dök upp i Baltimore, på Amerikas östkust, för att söka lyckan. Och lyckan hittade han. Om denne mans historia och hans uppfinning, Linotypemaskinen, har man gjort en film, Linotype – The Film, som släpptes för några månader sedan. Det är en sorglig, men samtidigt kärleksfull och informativ film, trots att amerikanerna inte kunde uttala Ottmars namn. Denna film lyfter fram en av nycklarna till varför vårt samhälle idag ser ut som det gör. Utan all den kunskap vi har idag genom litteratur, läroböcker, manualer, religiösa och musikaliska texter och allt annat som berör våra själar i tryckt form, hur hade vårt samhället sett ut? Tack vare Ottmars uppfinning spreds kunskap som en löpeld.

Ottmar Mergenthaler blev bara fyrtiofyra år gammal men hans Linotypemaskiner skulle komma leva mycket längre än så. Linotypemaskinen står bakom utvecklingen av dagspressen så som den är idag. Tidningen The New York Times sattes i 80 år med Linotypemaskiner, fram till 1978. Innan Linotypemaskinerna kom kunde en tidning i bästa fall få fram åtta sidor, men med Linotype blev de utan ansträngning fyrtioåtta, vilket givetvis gav möjlighet till fler och längre artiklar, men framför allt en större spridning och högre inkomster till tidningen, vilket ledde till att flera journalister kunde anlitas. Hänger ni med? Själva affärsrörelsen Linotype blev en guldkalv. 1886 började maskinen säljas och 1928, fyrtiotvå år senare, var Linotype den primära sättmaskinen över hela världen. Det är också en karriär.

Linotype kan liknas en gigantisk skrivmaskin vars mekanik går ut på att man kopplar en tangent på ett tangentbord till en stapel av matriser (små gjutnycklar av bokstäver) som släpptes ner en matris i taget för att tillsammans med andra matriser skapa ett ord, och när en rad av dessa matriser var fullsatta, så avgjöts de i bly. Blystapeln med text ramlade sedan ur maskinen. Linotype brukar också översättas som Type on Line. Denna första mekaniserade sättningsmaskin, påverkade möjligheten att publicera text oerhört.  Blyet kunde återanvändas om sättaren skrev fel. Då skrev han ETAOIN SHRDLU i slutet av raden, vilket var de två första raderna på tangentbordet, och kastade sedan tillbaka stapeln i smältdegen av bly. Den mänskliga faktorn hade alltså fått ett namn.

I mitten av 1900-talet började så småningom sättningsmaskinerna ersättas med en annan teknik, fotosättning, vars teknik byggde på Linotypes matrisform, men istället för gjutteknik så använde man ljusteknik. Därefter kom datorerna. Och det är där vi är idag. Men som tur är så finns alla vackra typsnitt som en gång togs fram till Linotypemaskinerna kvar, i det tyskägda digitala företaget Linotype.

Så om du fortfarande inte vet vad en Linotypemaskin är, så är det dags att sätta sig ner och titta på filmen om Ottmar som förändrade världen.

This entry was posted in Linotype. Bookmark the permalink.